7.45 onsdags morse gick jag ut från jobbet, satte mig i bilen och vred om nyckeln. Hände absolut ingenting. Jag blev helt iskall. Shit, shit, det är inte sant! Vred om igen. Ingenting. Va faaaaaan?! Jag skulle ju vara vid båten senast, absolut senast 10.30 Gick över till Vöfab tvärsöver parkeringen och frågade 2 gubbar som höll på att lasta in en GB glassbox i en skåpbil om startkablar. De rotade runt lite men hittade inga. Men vänta tills Saab-grabbarna här bredvid kommer, de kanske kan hjälpa dig, sa de. Satte mig i bilen igen och väntade. Kunde de byta batteri (om det nu var det, men inte ens klockan funkade), hur mycket skulle det kosta, om det inte kunde hjälpa -bogsering, skulle jag hinna till båten....? Plötsligt kör en bil upp och parkerar ruskigt nära och jättesnett. Va faaaaaan?! Kan han inte ta nån annan av alla parkeringar som var lediga?? Han hoppar ur och ler mot mig och jag inser att de är en av Vöfabgubbarna. Han håller upp ett par startkablar! Vi kopplar och han ber mig starta. Snälla lille Pigge, staaaaaaaarta, tänker jag samtidigt som jag vrider om nyckeln. Och nån gång ska man ju ha lite tur, den startar med en gång! Jag tackar så hemskt mycket och beger mig mot båten och jag är i Oskarshamn en timme innan det är dags att gå ombord.